glittramer

Alltså, småbarn. Typ babysar (som jag iofs kallar alla under 10 år. men ändå.) är så ettriga.
Jag ska börja sitta barnvakt åt en pojke som heter Leo, och är 15 månader.
Och nu har jag vart där två gånger och bara sagt hej och försökt (observera FÖRSÖKT) va med honom lite.
Så han känner igen mig och så, när jag sedan ska börja hämta på dagis.

För det första kan ungen inte snacka, så han säger inte ett piss.
Sen när man ska försöka prata lite med honom, eller leka med någon leksak, så strirrar han bara på en och ser ut att vilja allt annat än att leka.
Så fort pappan går ut ur rummet rusar lillskiten efter.
Så sitter man där själv på golvet med en ful bil i handen.
Så jäkla typiskt barn.
Främlingsfientliga, BOKSTAVLIGEN!

Skitungar.. :P Näää.. det finns snälla barn också. ALla är väl snälla innerst inne.
Typ som att alla människor har ett litet stänk av Emo inom sig.
Ungefär så snälla är barn egentligen.