glittramer

Pappa och jag ställde oss nu när jag kom hem från Leo och gnodde ihop HEMLAGADE köttbullar! Sen när ställer man sig, eller ens kommer på tanken, att göra detta en måndagkväll?!

Idag när jag har hämtat Leo och går med honom i vagnen kommer jag på mig själv att le och hälsa glatt på alla jag möter som har barnvagn. Som att vi är nån jäkla klubb med barn liksom.. Jag vet inte varför jag gör det, jag bara gör det. Som om vi har något gemensamt, och man då ska (och vill frivilligt) vara extra trevlig och hälsa.. Endel hälsar glatt på mig (samma syndrom som jag?) och andra bara ler lite och går snabbt förbi. Mohah dom tror säker att jag är en alldeles för ung mamma, 17 år och har ett barn på 2 år.

Jag har ett favoritpålägg som heter Kalles Randiga kaviar. Det kan man ha på alla slags bröd (inte som marmelad som man måste ha ljust onyttigt mjukt bröd för att det ska smaka gott) och det är lätt att lägga på mackan. Det har nu kommit Kalles Randiga kaviar Banan, som är kaviar och banan blandat i en härlig randig kaviar. Pappa hade köpt den till mig, som den randigkaviarälskare jag är, och jag var ju tvungen (fast jag höll på att kräkas av tanken) att smaka denna underliga blandning. Och ja.. den smakade intressant. Faktiskt inte så superäcklig som man trodde, det gick att äta. men jag föredrar vanlig randig kaviar..

Dagens fråga blir alltså, hur har man kommit på att blanda kaviar och banan?